Biogas är en mångsidig energiform eftersom den används för värme- och elproduktion samt kan uppgraderas till biometan som drivmedel. Användning av biogas minskar beroendet av fossila bränslen och minskar växthusgasutsläppen. Dessutom uppstår som biprodukt ett näringsrikt rötrestmaterial, som kan användas som gödsel direkt eller vidareförädlas till återvunna gödselmedel.
Biogas uppstår som ett resultat av nedbrytning (biologisk process) som sker under syrefria förhållanden i naturen. I biogasanläggningar produceras biogas genom rötning av organiskt material såsom gödsel, åkerbiomassa eller bioavfall. Biogas är en gasblandning som huvudsakligen består av metan (50–70 %) och koldioxid (30–50 %). Gassammansättningen påverkas av den biomassa som rötas (insatsmaterialet) och rötprocessen.
Naturresursinstitutets (Luke) biogasanläggning i Jokioinen.
Fördelar med biogasproduktion för gårdar:
- Förbättrar energisjälvförsörjning och slutna kretslopp: Biogas kan användas på gården för att producera el och värme eller uppgraderas till fordonsbränsle och säljas – detta minskar beroendet av externa energikällor och kan ge extra inkomster.
- Minskar behovet av gödselinköp: Användning av rötrestmaterial minskar behovet av mineralgödsel, vilket kan sänka kostnaderna för gödsling.
- Effektiviserar näringsutnyttjandet: Rötningsprocessen ökar halten av lösligt kväve, vilket förbättrar gödselvärdet jämfört med rå gödsel.
Situationen i Finland
I Finland produceras årligen cirka 1 TWh biogas, trots att produktionspotentialen är upp till 10 TWh per år. År 2025 finns det 97 biogasanläggningar i landet, inklusive gårdsanläggningar, industri- och kommunavfallsbaserade anläggningar samt slamrötningsanläggningar (Suomen Biokierto ja Biokaasu ry 2025). Därtill är 36 nya anläggningsprojekt i planerings- eller byggskede under åren 2025–2027.
Jordbruken har en stor roll i biogasproduktionen eftersom jordbrukets sidoströmmar årligen genererar stora mängder biomassa. Gödslet har den största potentialen, med cirka 17 miljoner ton per år.
Antalet gårdsbaserade biogasanläggningar har ökat under de senaste åren. År 2025 fanns det 46 gårdsanläggningar i Finland, där gödsel var det huvudsakliga insatsmaterialet. Biogasanläggningarna är belägna i områden där lämplig biomassa redan finns tillgänglig, till exempel i Satakunta och Österbotten. Även Södra Österbotten har stor potential för biogasproduktion, då det är ett område med många boskapsgårdar (Bioenergia 2025).
Lönsamhet hos biogasanläggningar
Lönsamheten för en biogasanläggning beror på många olika faktorer, och även politiken och regleringen påverkar starkt investeringarna och projektenas framgång. Biogasinvesteringar bromsas av komplicerad och splittrad reglering, politisk osäkerhet och svårförutsägbara stödändringar. Byråkrati och långsamma tillståndsprocesser försvårar igångsättningen av projekt. För lantbrukare minskar osäkerhet och CAP-byråkrati viljan att investera.
Med till exempel Lukes biogaskalkylator kan man preliminärt utreda lönsamheten för en biogasanläggningsinvestering.
När de lyckas, stärker biogasanläggningar den regionala självförsörjningen genom att utnyttja lokala sidoströmmar och effektivt återföra de näringsämnen de innehåller, vilket också förbättrar gårdarnas lönsamhet.
Sidoströmmar som lämpar sig för biogasproduktion kan enkelt erbjudas eller eftersökas via marknadsplatsen KiertoaSuomesta.fi. När du har loggat in kan du med hjälp av kartan lätt se om det i ditt närområde finns tillgång till eller behov av biobaserade sidoströmmar. Plattformen kopplar samman producenter och användare av material och stöder därmed resurseffektiv verksamhet, näringskretslopp och bildandet av nya partnerskap.
Källor:
Bioenergia-lehti, 2025: Biokaasun tuotanto voidaan moninkertaistaa Pohjalaismaakunnissa
Motiva: Biokaasu
ProAgria: Maatilojen biokaasu – liiketoimintamallien tarkastelua
Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, 2025: Tiedote Suomen biokaasulaitosinvestoinneista ja Biokaasu ja maatilat