Hållbar livsmedelsproduktion förutsätter effektiv återvinning av näringsämnen och ansvarsfull användning av naturresurser. Återvunna gödningsmedel erbjuder en konkret lösning genom att återföra näringsrika biomassor till växtproduktion.
Föreningen för Biocykel och Biogas i Finland (SBB) och ProAgria har tillsammans tagit fram en guide för återvunna gödningsmedel, som samlar praktisk information om användning av dessa inom åkerbruk. Guiden behandlar bland annat tillgång, huvudgrupper av gödningsmedel, deras egenskaper, lagring, spridningsmetoder och kostnadseffektivitet. Den innehåller också information om betydelsen av näringsämnesåtervinning och framtida utvecklingsperspektiv.
Vad är återvunna gödningsmedel?
Återvunna gödningsmedel är näringsprodukter framställda från biobaserade biproduktsströmmar från jordbruk, livsmedels- och skogsindustri samt samhällen. Exempel är benmjöl från slakteri, rötrest från biogasproduktion och vinass från socker- och fermenteringsindustrin.
Planering för användning bör inledas väl innan växtsäsongen. Bild: Laura Hartikka
Återvunna gödningsmedel delas in efter form: flytande, slam, fast eller korniga. Formen påverkar spridningsmetod, näringsämnens frisättning till växterna samt lagrings- och hanteringskrav. Huvudmetoder för produktion är rötning och kompostering. Produkterna kan även vidareförädlas genom t.ex. separering och stripping.
I Finland fanns omkring 200 tillverkare av återvunna gödningsmedel år 2024. Intresset ökar, vilket stödjer förbättrad tillgång framöver. För närvarande uppskattas deras andel av gödningsmarknaden till cirka 5–7 %. Finland genererar varje år betydande mängder biomassa som lämpar sig för produktion av återvunna gödningsmedel, så möjlighet finns att öka marknadsandelen.
Planering är nyckeln till lyckad användning
Planeringen bör inledas med kartläggning och informationsinsamling. För att bedöma tillgång och lämplighet är det viktigt att identifiera regionala leverantörer, deras produkter och egenskaper. Erfarenheter och tips från andra odlingar och rådgivningstjänster kan stödja valet av rätt produkt.
Vid lagring krävs tillräcklig kapacitet – återvunna gödningsmedel levereras oftast på vintern. Lagringen måste också beakta miljörisker och eventuella luktolägenheter.
Spridningsmetoden beror på gödningsmedlets form, och tidpunkt är avgörande för effektiv näringsupptagning av växterna. Med återvunna gödningsmedel kan man uppnå skördar i nivå med mineralgödsel, förutsatt att förhållanden, tidpunkt och spridningsteknik är väl genomtänkta.
Återvunna gödningsmedel stödjer skörden – inhemska studier har visat att spannmålsskördar kan motsvara de som erhålls med mineralgödsel. Bild: MTK Bildbank
Att tänka på vid användning av återvunna gödningsmedel
Regler och begränsningar kring användning av gödningsmedel måste vara kända. Till exempel gäller striktare krav för avloppsslam‑baserade produkter än för andra återvunna gödningsmedel, och de kan vara helt förbjudna under avtal för kontraktsodling. Inom ekologisk produktion är avloppsslam‐baserade produkter förbjudna, medan gödningsmedel från andra biobaserade källor generellt är tillåtna.
Guiden behandlar inte stallgödsel som sådan – det är inte ett återvunnet gödningsmedel. Det är dock en viktig råvara vid produktion av sådana. I praktiken kompletteras ofta återvunna gödningsmedel med stallgödsel och mineralgödsel för att säkerställa tillräckligt näringstillförsel.
Kvävet i återvunna gödningsmedel är ofta bundet i organiskt material och är inte omedelbart tillgängligt för växterna. Det måste först mineraliseras av markens mikrober innan växterna kan ta upp det. Hastigheten för näringsfrisättning påverkas av markfuktighet, temperatur och mikrobiell aktivitet.
Hållbart jordbruk med återvunna näringsämnen
Användning av återvunna gödningsmedel har flera fördelar. De stödjer jordens bördighet och stärker odlingssäkerheten. Ökad organisk substans och mullhalt förbättrar jordstruktur, vattenhållning och mikrobiell aktivitet, vilket i längden ökar skördarna. Organiska återvunna gödningsmedel spelar också en central roll i att öka jordens kolinnehåll.
Säkerhet i försörjningen och självförsörjning har blivit viktiga teman på senare år. Inhemska återvunna gödningsmedel kan minska gödselkostnaderna och beroendet av importerade produkter, vilket förbättrar den ekonomiska hållbarheten på gården. Dessutom främjar de lokala näringscykler och stärker cirkulär ekonomi.
Framtidsutsikter
Från och med framöver kommer fokus att ligga på kombinationer av organiska och oorganiska komponenter för att minska klimatavtryck och förbättra jordens bördighet. Produktutveckling syftar till effektivare användning och spridning. Att ersätta torv med återvunna material är ett centralt mål.
Jordbruket har en central roll i värdekedjan för återvunna gödningsmedel – som både råvaruproducenter och användare. En fungerande värdekedja förutsätter samarbete och nya aktörer för att användningen ska bli vanligare. Det långsiktiga målet är att näringsämnesåtervinning ska bli lönsam affärsverksamhet.
Referenser
Suomen Biokierto ja Biokaasu ry & ProAgria. 2025: Kierrätyslannoitteiden käyttö peltoviljelyssä.
Hartikka, L. 2023: Gradu – Kierrätyslannoitteiden vaikutuksia ohran sadon muodostumiseen Etelä-Suomessa