Biogas har blivit en central lösning för att främja energisjälvförsörjning och cirkulär ekonomi. Jordbrukare spelar en viktig roll i denna omställning – inte bara som leverantörer av substrat och användare av rötrester, utan också som aktiva aktörer redan från planeringsstadiet av biogasanläggningar. Jordbrukares gemensamt ägda biogasanläggningar eller deras deltagande i centraliserade anläggningar erbjuder möjligheter att kombinera lokala resurser och stärka landsbygdens livskraft.
Delningsekonomi är cirkulär ekonomi
Projektet Sustainable Biogas (2020–2022), ett samarbete mellan Åbo yrkeshögskola och NTM-centralen, undersökte affärsmodeller inom cirkulär ekonomi i biogasbranschen i Egentliga Finland och Satakunta. Som en del av projektet genomfördes en enkät till biogasanläggningar. Bland de nio svarande framkom att gårdar var de viktigaste samarbetspartnerna för biogasanläggningarna.
En av jordbrukarnas centrala roller i biogasanläggningar är att producera biomassa för anläggningens användning samt att utnyttja rötrester som gödsel. För att biogasproduktionen ska vara lönsam och kontinuerlig är det viktigt att beakta jordbrukarnas perspektiv redan i planeringsfasen, eftersom hållbar biogasproduktion bygger på lösningar för näringsåtervinning (Luostarinen m.fl. 2023).
Kogödsel används i biogasproduktion.
Biogasanläggningar kan ha olika typer av ägare, alla med viktiga roller i anläggningens verksamhet. Gemensamt ägande av biogasanläggningar representerar en form av delningsekonomi, som är en central del av att främja cirkulär ekonomi. Denna modell möjliggör deltagande baserat på tillgängliga resurser. Jordbrukare kan också vara delägare i gemensamt ägda anläggningar, vilket stärker deras roll i att främja cirkulära metoder.
Jordbrukare är intresserade – men information och samarbete är avgörande
Flera examensarbeten har undersökt hur jordbrukare ser på cirkulära ekonomiska åtgärder och ägande i biogasanläggningar. Cirkulära ekonomiska metoder inom jordbruket inkluderar mångsidiga växtföljder, gemensam användning av maskiner, återvinning av gårdens biprodukter, kvävefixerande grödor, återvunna näringsämnen och förnybar energi såsom biogas.
Enligt Eveliina Kuuskoskis examensarbete har de flesta jordbrukare i MTK Satakunta-området en positiv inställning till cirkulära ekonomiska åtgärder, men brist på information och ekonomisk osäkerhet utgör utmaningar för att främja cirkulär ekonomi.
I Mira Kukkolas examensarbete uttryckte jordbrukare i Kaustbyregionen intresse för att delta i biogasanläggningar, där hälften visade vilja att bli ägare. Gemensamt ägande med lokala entreprenörer betonades särskilt. De flesta respondenter var också intresserade av att leverera biomassa till anläggningen. Studien framhöll också jordbrukarnas behov av mer information och utbildning i ämnet.
Fallstudie: Pohjois-Suomen Biokaasu Oy
PS Biokaasu Oy, beläget i Ranua, är ett framgångsrikt exempel på samarbete mellan gårdar – initiativet till anläggningen kom direkt från jordbrukarna själva. Anläggningen ägs av 21 gårdar från Ranua, Pudasjärvi och Simo, vilket gör den till Finlands största jordbrukarägda biogasanläggning. Den totala investeringen var 6,3 miljoner euro, varav 65 % täcktes av statligt stöd.
Anläggningen förväntas starta sin verksamhet sommaren 2025, med en årlig energiproduktionspotential på cirka 7 GWh. Substrat inkluderar flytgödsel och överskottsensilage från gårdarna, som omvandlas till biogas för transportanvändning. Näringsämnen återförs till den lokala kretsloppet genom användning av rötrester som gödsel på gårdarna.
Samarbetet mellan jordbrukarna har varit avgörande för att förverkliga biogasanläggningen i Ranua. Detta exempel visar hur lokalt samarbete och ömsesidigt förtroende är nyckeln till framgång för gemensamt ägda anläggningar.
Hur kan samarbetet mellan aktörer stärkas?
- Öka kunskapen: Förbättra jordbrukarnas förståelse för cirkulär ekonomi, lönsamheten i biogasanläggningar och samarbetsmöjligheter.
- Identifiera lokala partners: Kartlägg regionala aktörer och biprodukter som kan stödja biogasproduktion och cirkulär ekonomi.
- Kommuner som möjliggörare: Kommuner kan främja gemensamt ägda biogasanläggningar genom att sammanföra intresserade parter och fungera som förmedlare mellan intressenter.
Examensarbeten visar att ekonomiska risker skapar osäkerhet för jordbrukare när det gäller investeringar i cirkulära ekonomiska åtgärder. Å andra sidan är ekonomisk vinst en viktig drivkraft för deltagande i biogasanläggningar. En gemensamt ägd anläggning eller en centraliserad anläggning som involverar flera sektorer kan vara en lämplig lösning.
Delningsekonomimodellen fördelar investeringskostnader, risker och vinster mellan flera aktörer, vilket möjliggör deltagande baserat på individuella resurser och kapacitet. Genom samarbete kan expertis också delas och utökas, vilket förbättrar lönsamheten och den långsiktiga hållbarheten för biogasanläggningen.
Källor
Kaasalainen, S. & Sirkiä, J. 2021. Biokaasualan kiertotalouden liiketoimintamallit
Luostarinen, S., Tampio, E., Laakso, J., Rasi, S., Lehtoranta, S. & Valve, H., 2023. Biokaasutuotannon kestävyys varmistettava. Policy Brief 2023:11.
Kuuskoski, E. 2024. Maatalousyrittäjän kiertotaloustoimet
Kukkola, M. 2023. Kaustisen seutukunnan maatalousyrittäjien suhtautuminen verkostomaiseen biokaasun tuotantoon
Business Ranua, 2024. Ranualle rakennetaan biokaasulaitos
Demeca, 2025. Pohjois-Suomen Biokaasu Oy – Maatilojen yhteistyöllä kohti biokaasun tuotantoa